Att kunna springa en mil under 40 minuter är idag relativt få förunnat. Ser man tillbaka ett par årtionden var antalet SUB40-löpare betydligt större än idag. Vad som föranlett denna stagnation är svårt att säga, men om vi ska våga oss på en kvalificerad gissning har senare års motionstrend snarare pekat mot ”må bra” – hållet än mot ”självplågar”-hållet.  Att bli flåsig och snorig är helt enkelt inte lika hett idag som det var på 70- och 80-talet, ja ibland känns det nästan lika oförskämt som att svära i kyrkan...

Men den mentaliteten är det  svårt att utvecklas, särskilt som uthållighetsidrottare. Att träna för att springa under 40 är inte smärtfritt. Det kräver sin man eller kvinna; det kräver tid, ork och framför allt tålamod – både från en själv och personer i ens närhet. Man måste pressa sig, ligga på gränsen för vad kroppen tål. Ibland går man över gränsen och drar på sig en skada, det är varken kul eller bra men det är en ofrånkomlig del i att träna hårt och utvecklas.

Frågan är om du har vad som krävs...?